1 Korintierbrevet 13

Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting. Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna. Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå. Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del. När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga. Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd. Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.

tisdag 6 april 2010

När skuggan föll... eller Vetenskapens gissel

Då Petrus skugga föll på de sjuka så blev de botade.
Det var tur att inte jag var där då, för i så fall hade jag kanske hindrat många att bli botade genom mina vetenskapliga kommentarer (världens vishet).

Apg 5:15-16 Ja, man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi. Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem, och de förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar, och alla blev botade.

Världens vishet är ett vetenskapens gissel för de frälsta och en orsak till mycken otro och tvivel på Guds kraft. Jag ska visa vad jag menar genom ett exempel på vad jag skulle ha kunnat säga till dem som låg och väntade på att Petrus skugga skulle falla på dem.

Världens visdom:
"En skugga har ingen substans och är ingenting. Den uppstår genom att ljuset inte lyser just där, eftersom någonting är i vägen för ljuset. Skuggan är alltså ingenting som kommer på dig, utan snarare får den ljuset att sluta lysa på dig. Det finns alltså ingen kraft eller styrka i en skugga eftersom den inte består av någonting. Därför är det omöjligt att en skugga skulle kunna bota dig."

Men ändå blev de botade då skuggan föll på dem. Hur kan det komma sig? Det är ju omöjligt.
Ja, hur kan man bli botad av att en helbrägdagörares skugga faller på en?
Svaret är naturligtvis genom tro. Gud belönade deras tro. De var helt utan minsta tvivel säkra på att när Petrus skugga föll på dem, så skulle de bli botade. Och de blev det också. De hade satt sin tro till att de skulle bli botade när en viss sak inträffade, och när detta inträffade så förlöstes deras tro. De tog emot i tro.

Vetenskapen är ett gissel för oss som tror. Hur skall man kunna gå på vattnet när man känner till gravitationen. Herren har dolt sin kraft för de visa och förståndiga och uppenbarat den för de enfaldiga.
Prisad vare Herren Jesus Kristus som låter oss tro på Honom i stället för på vetenskapen.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)