1 Korintierbrevet 13

Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting. Och om jag delade ut allt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna. Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå. Ty vi förstår till en del och profeterar till en del, men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del. När jag var barn, talade jag som ett barn, tänkte jag som ett barn, och förstod jag som ett barn. Men sedan jag blivit man, har jag lagt bort det barnsliga. Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd. Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken.

fredag 13 augusti 2010

Slut på "semestern".

Då var det sista dagen på semestern då. Jag har haft lyxiga sex veckor.
Men nu skall man tillbaka till kursandet och arbetssökandet igen.
Ja, jag har ju inget vanligt jobb utan hankar mig fram på aktivitetsstöd, sjukpengar, burksamlande och diverse småjobb.
I år fick jag i alla fall ledigt från kursen på arbetsförmedlingen. Annars brukar det vanliga vara att man får gå och rulla tummarna hela vintern för att sedan bli aktiverad och kontrollerad på sommaren då man skulle kunna njuta av lite ledighet.
Men i år fick jag som sagt njuta av hela sex veckors ledighet, av vilka jag spenderade tre stycken hos frugans släkt i finland, långt ute på landet utan storstadens brus.
Sol, fiske, bad och bastu. Det är grejer det.

Ha det bra och må Herren Jesus välsigna dig.

lördag 12 juni 2010

Är du en ande eller en vandrande köttbit?

Efter syndafallet talade Herren om vilka konsekvenser det skulle få att de inte trodde på honom.
Att de åt av kunskapens träd var ju en handling som visade vem de trodde på.
Bland annat fick Adam reda på att han nu bara var en vandrande jordhög som skulle bli till jord igen.
1 Mos 3:19  I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli.

Men om man blir frälst så blir man född på nytt, inte av en människa utan av Gud.

Joh 3:3-6  Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." Nikodemus sade: "Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?" Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. 

Här säger alltså Jesus att du som är född på nytt är en ande.
"Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. "


Vad är det för skillnad på kött och ande då?
Som vi såg tidigare så kan köttet dö och lösas upp. Det blir till jord igen. Men jag har aldrig hört talas om att en ande har dött, har du?

Själen då, vad är det för någonting? Människan består väl av kropp, själ och ande?
Ja, det står så i första Tessalonikerbrevet .
1 Tess 5:23  Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.

Du kanske trodde att själ och ande var samma sak, det brukar det ju vara på film. De visar hur själen lämnar kroppen då någon dör. Men om själen ska kunna lämna kroppen då man dör så måste man vara en ande.
Själen är nämligen detsamma som ditt medvetande där viljan och tankarna sitter.

Om jag tänker på mig själv så upplever jag att själva jag är den som tänker. Dessutom har jag en kropp.
Om jag inte är född på nytt så sitter mitt medvetande fast i hjärnan och försvinner då kroppen dör, men om jag har blivit född på nytt så kan själen följa med anden och lämna kroppen då den dör.
Så tror i alla fall jag att det är. Vad tror du?

lördag 5 juni 2010

Tack för förbönerna.

Jag vill tacka dig som läste mitt förra inlägg och bad för Västerås.
Herren hörde din bön och lät det inte bli värre än det blev, relativt lugnt.
Tack Jesus.

fredag 28 maj 2010

Bed för Västerås!!!

Imorgon drabbar olika grupper samman med anledning av mordet på Beatrice.
Nazisterna ska samlas ganska nära oss och andra grupper tänker göra en motdemonstration.

Du kan läsa mer här , här , här och här

Så jag uppmanar dig som vill att Herrens goda vilja ska ske, att be för Västerås så att ingen kommer till skada.

söndag 23 maj 2010

Vad säger bibeln om Lars Vilks och yttrandefriheten?

Jag hittade ett bibelställe som fick mig att tänka på Lars Vilks och hans provocerande handlingar mot muslimerna:
2Mos 8:25-26  Då kallade farao till sig Mose och Aron och sade: "Gå och offra åt er Gud här i landet!" 
Men Mose svarade: "Det skulle inte vara riktigt att göra så. Vi offrar nämligen åt HERREN, vår Gud, sådant som är avskyvärt för egyptierna. Om vi skulle offra inför egyptiernas ögon sådant som de avskyr skulle de säkert stena oss.

Här säger Mose att det skulle vara fel att göra sådant som Egyptierna ogillade eftersom det skulle provocera dem och vara direkt farligt.
Om man applicerar Mose tänkande på Lars Vilks agerande så kan man säga att det är fel av honom att provocera muslimerna eftersom de tänker helt annorlunda. Med andra ord så tigger han stryk då han beter sig på det sättet, vilket han också fick.

Själv tycker jag också att det är fel att håna det som är heligt för en annan människa. Det ser jag som fullständigt onödigt. Dessutom tycker jag det är fel att man ska kunna göra vad som helst som annars är olagligt bara man kallar det konst. Väldigt konst-igt.

lördag 15 maj 2010

Det är mycket nu!

Någon kanske undrar varför jag inte skriver något på bloggen.
Jag känner mig ganska bedövad efter alla den senaste tidens händelser.
Först blir Bea mördad några hundra meter ifrån vårt hem, och mördaren bor i nästnästa hus.
Beatrice var inte helt obekant för oss. Min fru har pratat med henne några gånger i kyrkans fritidsgård i egenskap av fritidsledare, och min dotter och hennes kompisar vet också vem hon var.

Medan vi ännu sörjer denna händelse sker ett trippelmord som också skakar om hela Sverige.
Igår morse miste en granne och vän sin jobbarkompis i en tragisk arbetsplatsolycka, och lite senare på dagen avled en annan väns mamma efter en tids sjukdom.

Så det är lite mycket nu.
Jag tyckte det var bäst att inte skriva någonting så länge känslorna stormar inom mig och sliter mig hit och dit.
Det är så lätt gjort att man skriver något som man senare får ångra.

Jag försöker klamra mig fast vid min Herre Jesus Kristus, och inväntar Hans frid och lugn, så kanske jag får möjlighet att skriva någonting läsvärt längre fram.

Jesu frid önskar jag er alla som läser detta.
Håll fast vid Herren Jesus Kristus och lyd inte de onda röster som viskar hämnd i dina öron.
\P-O

lördag 1 maj 2010

Bibelöversättning, en tolkningsfråga?

Ska man behöva lära sig hebreiska och grekiska för att få veta vad det egentligen står i bibeln?
Tänk om någon som kan grekiska ville vara så vänlig att översätta Nya Testamentet rakt av.
Och då menar jag helt utan omskrivningar!
Jag vet att man måste tolka de flesta språk för att översättningen ska låta bra på svenska, men den tolkningen skulle det vara bra att få göra själv i ett så viktigt fall som bibeln.

Ta till exempel Finska språket: "Onko sinulla hyvä olo?" skulle jag till exempel kunna säga i betydelsen "Mår du bra?", men om jag frågar Google så betyder det "Har du en bra känsla?".
Så vad menas egentligen? Det beror som ni märker på vem som översätter.

Om man översätter rakt av så betyder de finska orden "Är? på dig bra varande".
Om jag läste en sådan mening i bibeln så skulle jag själv kunna avgöra vad det egentligen stod.

En gång i tiden fanns biblarna bara på latin, vilket innebar att först måste någon översätta NT från grekiska till latin och sedan måste prästen i sin tur tolka latinet när han predikade för folket, och vanligt folk hade ingen möjlighet att själva kolla vad det egentligen stod i skriften.
Frågan är om det är så mycket bättre nu.

En fördel nuförtiden är att det finns många olika översättningar, vilket borde göra det lättare att förstå andemeningen i ordet och inte haka upp sig på de exakta fraserna.

Till slut vill jag påminna om ett par bibelord som kanske har med saken att göra.
Rom 2:29  Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.
2Kor 3:6  Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.

Må Herren välsigna och bevara dig som läser det här,
Må Han låta sitt ansikte lysa över dig och vara dig nådig,
Må Han vända Sitt ansikte till dig och ge dig den frid som övergår allt förstånd,
Inte den frid som världen ger utan Jesu frid, amen.

söndag 25 april 2010

Vad kostar det att bli frälst?

Man brukar säga att frälsningen är en Guds gåva som man får gratis utan motprestation och utan att man har förtjänat den. Och det är sant, men ändå finns det en kostnad att betala.
Det här låter förstås lite motsägelsefullt så därför tänkte jag försöka förklara vad det kostar att bli frälst egentligen.
Tänk dig att du är ett barn som sitter och öppnar julklappar på julaftonen. Plötsligt får du ett paket på vilket det står "God Jul från Jesus till Dig". Wow, en present från Jesus, från Gud! När du öppnar paketet så ser du att det är en hjälm. Ojdå Jesus vill visst att jag ska vara rädd om huvudet, ja just ja, där inne sitter ju mina tankar och mitt medvetande, det som kallas själen. Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ, har jag för mig att Jesus har sagt, kanske du tänker. Inuti hjälmen sitter en lapp på vilken det står "Frälsningens hjälm". Jätteglad springer du ut med hjälmen i handen och skriker "Jesus har frälst mig", men du är så upphetsad att du inte ser den där stenen på marken utan snubblar, slår i huvudet och dör.
Vad var det som hände? Jesus hade ju frälst mig. Hur kunde jag då dö? Jo ... jag hade ju glömt att sätta på mig hjälmen som jag hade fått.
Men frälsningen är ju av nåd, utan egna gärningar, då ska jag väl inte behöva göra någonting för att bli frälst? Jo jag kanske måste ta på mig hjälmen som jag har fått, det vore ju rätt så otacksamt att inte använda den. Priset jag måste betala är alltså att bära den där hjälmen, även om mina kompisar tycker att jag ser ut som en tönt i den, och alla tycker att jag är en fegis som inte törs gå omkring utan hjälm.

Det här var förstås en liknelse, och nu undrar du kanske vad det innebär i praktiken att bära frälsningens hjälm. Priset vi måste betala är att visa samma nåd mot andra som Gud har visat mot oss. Om du har fått alla dina skulder avskrivna och blivit förlåten så har du inte fått vad du egentligen förtjänat, utan Jesus har betalat all din syndaskuld på korset. Gud har låtit nåd gå före rätt, genom att själv betala det pris det kostar att synda, nämligen att dö som människa.
Om du vill att de som har gjort dig illa ska straffas, så får du räkna med att själv bli straffad. Om du vill ha nåd måste du ge nåd. Om du vill ha barmhärtighet måste du visa barmhärtighet. Om du vill ha förlåtelse måste du förlåta. Om Jesus har betalat ditt dödsstraff så kan du inte skicka kronofogden på någon som är skyldig dig en femtiolapp. Om du har blivit älskad måste du älska. Allt detta är det pris du måste betala, men egentligen är det inget pris för hur mycket kärlek du än visar mot dina medmänniskor så har Gud i alla fall älskat dig mer, och visat dig mer nåd och barmhärtighet så egentligen går du i alla fall med vinst. Du går med vinst om du betalar priset. Är inte det en bra investering?

Pröva nu denna undervisning mot bibeln och se om det stämmer.
Här kommer ett par ord att börja med:

Mat 6:14-15  Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.
Mat 7:2  Ty med den dom ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, skall det mätas upp åt er.

Mat 18:21-35  Då gick Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?"
Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.
Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter. Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas. Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld. Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig! Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig. Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig. När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder."

lördag 17 april 2010

Är du född på nytt?

Vad gör du när du blir ensam och ingen ser dig?
Passar du på att göra sånt som du skäms för?
Eller passar du på att prisa Gud högt och tydligt, tala i tungor och sjunga lovsång trots din dåliga sångröst?
Daniel Lundgren som är en av tankesmederna på Erevna har översatt en av de bästa texter jag har läst.
Den här texten visar 6 st kännetecken hos de som är födda på nytt. Stämmer det in på dig så kan du vara säker på att du är frälst. Du kan läsa texten på Daniels egen blogg här:
http://job25-masken.blogspot.com/p/kristen-ar-du-fodd-pa-nytt.html

onsdag 7 april 2010

Är du en klippa?

Med anledning av ett inlägg på erevnabloggen blev jag inspirerad till att skriva lite om vilken sorts klippa Jesus bygger sin församling på.

Församlingen är ju Jesu kropp på jorden och består av människor.
Jesus Kristus = Den Smorde Frälsaren = Messias är källan (huvudet) till kraft för denna kropp.
Eftersom Jesus är huvudet för denna kropp skall det vara hans tankar som styr kroppens (församlingens) gärningar, precis som våra tankar styr våra kroppar.

I Matteus 16 finns ett ord som tolkas totalt olika av Protestanter och Katoliker.
Mat 16:16-18 Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.

Om jag har förstått saken rätt så menar katolikerna att detta ord betyder att Jesus skall bygga sin församling på människan Petrus. Dessutom menar de att Petrus och hans efterträdare skall vara som ett huvud för församlingen. Detta kallas apostolisk succesion och innebär att dagens påve är den allra högsta människan i den kristna kyrkan. Honom skall man alltså kunna lita på till hundra procent eftersom han får uppenbarelser direkt från Gud, så när han säger något så är det som om Gud själv sade det.
Petrus fick ju en sådan uppenbarelse från Gud, att Jesus är Guds Son. Detta gjorde honom till en klippa.

Min syn på detta är att var och en som får det uppenbarat för sig att Jesus är Guds Son, förstfödd före allt skapat, begynnelsen och änden, både Gud och människa, han är en klippa.
Om du tror detta så är alltså även du en klippa på vilken församlingen är byggd.
Det betyder inte att du är felfri utan att du förlitar dig helt och hållet på Herren Jesus.
Det är lätt att bli högfärdig då man får höra av Gud själv att man är en klippa.
Petrus blev så högfärdig att han trodde att han kunde tillrättavisa Jesus, den som han nyss hade bekänt som Gud!!!
Mat 16:22-23 Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig, Herre. Detta skall aldrig hända dig." Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."

I det ögonblicket kallade inte Jesus Petrus för någon klippa inte, nej tvärtom så kallade han honom Satan.
Detta innebär väl rimligtvis att även du, jag och t.o.m. påven kan säga saker som kommer direkt från Satan.
Den enda klippa vi verkligen kan lita på är Jesus Kristus själv, och vi som tror på honom är klippor genom tron, då vi låter Herrens tankar styra vad vi säger och gör.
Så jag tror absolut inte på någon form av mänsklig hierarki i församlingen. Den som försöker sätta sig över andra skall veta att han är den minsta i församlingen, för den störste i församlingen är den som ödmjukar sig och tjänar de andra.

tisdag 6 april 2010

När skuggan föll... eller Vetenskapens gissel

Då Petrus skugga föll på de sjuka så blev de botade.
Det var tur att inte jag var där då, för i så fall hade jag kanske hindrat många att bli botade genom mina vetenskapliga kommentarer (världens vishet).

Apg 5:15-16 Ja, man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi. Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem, och de förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar, och alla blev botade.

Världens vishet är ett vetenskapens gissel för de frälsta och en orsak till mycken otro och tvivel på Guds kraft. Jag ska visa vad jag menar genom ett exempel på vad jag skulle ha kunnat säga till dem som låg och väntade på att Petrus skugga skulle falla på dem.

Världens visdom:
"En skugga har ingen substans och är ingenting. Den uppstår genom att ljuset inte lyser just där, eftersom någonting är i vägen för ljuset. Skuggan är alltså ingenting som kommer på dig, utan snarare får den ljuset att sluta lysa på dig. Det finns alltså ingen kraft eller styrka i en skugga eftersom den inte består av någonting. Därför är det omöjligt att en skugga skulle kunna bota dig."

Men ändå blev de botade då skuggan föll på dem. Hur kan det komma sig? Det är ju omöjligt.
Ja, hur kan man bli botad av att en helbrägdagörares skugga faller på en?
Svaret är naturligtvis genom tro. Gud belönade deras tro. De var helt utan minsta tvivel säkra på att när Petrus skugga föll på dem, så skulle de bli botade. Och de blev det också. De hade satt sin tro till att de skulle bli botade när en viss sak inträffade, och när detta inträffade så förlöstes deras tro. De tog emot i tro.

Vetenskapen är ett gissel för oss som tror. Hur skall man kunna gå på vattnet när man känner till gravitationen. Herren har dolt sin kraft för de visa och förståndiga och uppenbarat den för de enfaldiga.
Prisad vare Herren Jesus Kristus som låter oss tro på Honom i stället för på vetenskapen.

måndag 5 april 2010

Talangfull pingstvän.

Eftersom jag är västeråsare så vill jag ta tillfället i akt att gratulera Freddy Amigo till hans framgång i Talang2010.
Han lät döpa sig i Västerås pingstkyrka för knappt ett år sedan, och har nu blivit rikskändis genom tv-programmet Talang på tv4.
Må Herren välsigna honom och hans familj, och låta hans kändisskap leda till Guds rikes utbredande.

söndag 4 april 2010

tro! Tro! TRo! TRO! tro! trO! tRO! TRO!

Det behagar Gud att vi tror på Honom. Det räknas oss till rättfärdighet.

Rom 4:3 Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.
Heb 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

Mat 6:30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!

Mat 8:10 När Jesus hörde det, blev han förvånad och sade till dem som följde honom: "Amen säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro.

Mat 8:26 Han sade: "Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!" Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.

Mat 9:2 Där förde de till honom en lam man, som låg på en bädd. Och då han såg deras tro, sade han till den lame: "Var vid gott mod, mitt barn. Dina synder är förlåtna."

Mat 9:22 Jesus vände sig om, och då han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från det ögonblicket var kvinnan botad.

Mat 14:31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?"

Mat 15:28 Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill." Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.

Mat 16:8 Jesus märkte det och sade: "Varför samtalar ni med varandra om att ni inte har bröd? Så lite tro ni har!

Mat 17:17 Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!"

Mat 17:20 Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."

Mat 21:21 Jesus svarade dem: "Amen säger jag er: Om ni har tro och inte tvivlar, skall ni inte bara kunna göra det jag gjorde med fikonträdet. Ni skall också kunna säga till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och det skall ske.

Mar 1:15 Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!"

Mar 2:5 Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna."

Mar 4:40 Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?"

Mar 5:34 Då sade han till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga!"

Mar 5:36 Men Jesus fäste sig inte vid deras ord utan sade till föreståndaren: "Var inte rädd. Tro endast."

Mar 9:19 Jesus svarade dem: "Du släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!"

Mar 10:52 Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.

Mar 11:24 Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.

fredag 26 mars 2010

Gud är kärlek.

I första Johannesbrevet kan vi läsa att Gud är kärlek.
1Joh 4:8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek.

1Joh 4:16 Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.


Om någon undrar hurdan kärleken är så kan han läsa om det i Paulus första brev till Korintierna.
1Kor 13:4-7 Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.

Eftersom Gud är kärlek så bör man kunna byta ut ordet kärlek mot Gud.
Då framkommer följande budskap:
Gud är tålig och mild,
Gud avundas inte,
Gud skryter inte,
Gud är inte uppblåst,
Gud uppför sig inte illa,
Gud söker inte sitt,
Gud brusar inte upp,
Gud tillräknar inte det onda.
Gud gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.
Gud fördrar allting,
Gud tror allting,
Gud hoppas allting,
Gud uthärdar allting.

Visst har vi en underbar Gud. Ingen människa är som Gud. Bara en enda: Herren Jesus Kristus som själv är Gud.
Den som inte är helig och ren kan inte ha gemenskap med Gud, för då skulle Gud bli förorenad och inte längre ha dessa goda egenskaper. Därför försvinner allt ont i Guds närhet.
Man brukar ibland använda liknelsen att Gud är ljus och mörkret kan naturligtvis inte övervinna ljuset.
Om du tänder en lampa i ett mörkt rum så flyr mörkret.
Man brukar även säga att Gud är en förtärande eld som bränner upp allt som inte tål den varma elden.

Vill du bli av med allt ont inom dig?
Bjud in Jesus Kristus i ditt hjärta så ska han fylla det med ljus och bränna bort allt ont, och fylla dig med sin kärlek, och ge dig evigt äkta liv i överflöd.

måndag 15 mars 2010

Religion eller relation?

Om jag ville bli muslim eller tillhöra någon annan religion så skulle jag antagligen vilja bli det för att kunna leva gott i ett socialt sammanhang med vänner som har den religionen.

Då skulle jag alltså ta reda på vilka regler jag måste följa, vilka åsikter jag måste ha och vad jag måste säga att jag tror.
Sedan skulle jag kunna bli accepterad som konvertit genom att bekänna mig till den tron.
Så fungerar det inte med kristendomen, utan för att bli kristen måste man möta Jesus och bli född på nytt.
Det finns många som tror att kristendomen är en religion på samma sätt som Islam eller Judendom, men det är alltså helt fel.
Det är därför inte så konstigt att de som bara är kristna till namnet blir så arga när de aldrig verkar kunna bli accepterade av de som är födda på nytt.
Men den som är född på nytt är orubblig i sin tro och beredd att dö hellre än att förneka sin Herre Jesus Kristus.
Detta är ofattbart för en religiös människa som tror att det handlar om regler, morallära och filosofi.
Ja det är korsets dårskap att inte vända kappan efter vinden för att rädda sitt jordiska liv.

måndag 8 mars 2010

Att tolka GT (del 4 och sista)

Jag ska försöka runda av denna amatörteologiska studie innan jag glömmer varför jag började.
Syftet var att visa dels att Gud är EN, och likadan igår, idag och i evighet. Och att Gud är kärlek och inte straffar, utan låter nåd gå före rätt.

Låt oss som avslutning titta på ett par av tio Guds bud.
Första budet:
2 Mos 20:3  Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
Jonas Gardell drar den logiska slutsatsen att det måste finnas andra gudar eftersom man inte förbjuder något som inte finns. Men vad menas egentligen med andra gudar? För att förstå det behöver vi titta på gudsbegreppet. Vad är en Gud?
Mitt svar på den frågan är att det är någon som har större makt än jag själv, och som jag dessutom tillåter bestämma över mig. 2 Pet 2:19  De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under.
Ur den synvinkeln finns det alltså många gudar, men Jesus Kristus, han som är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, Han är den störste, den högste, den levande, den gode och allsmäktige Guden som ingen annan rår på.
Därför är Han den enda Guden eftersom allt annat är underlagt Honom.
Dessutom är Jesus Kristus den ende Gud som kan sätta dig fri, om du tänker efter så är det ju så att du är fri att lämna honom när du vill och börja tillbe andra gudar. Vilket också de andra gudarna hela tiden frestar dig att göra. Men alla andra så kallade gudar binder dig och tvingar dig att göra saker.
Exempel på andra gudar man kan ha är sex, makt, pengar och droger.
Men för dig som är kristen ska dessa saker inte ha någon makt över dig.
Joh 8:36  Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria.

Femte budet:
2 Mos 20:13  Du skall inte mörda.
Här vill jag göra mina läsare observanta på att det inte finns några undantag här.
Det är alltså inte så att det går för sig att döda någon under vissa omständigheter. Nej det är alltid fel.
Det står heller inte att detta bud inte gäller för kungar och regeringar.
Gud är den ende som har liv i sig själv, och detta liv har han delat med sig av till oss av kärlek för att vi ska leva. Därför är det naturligtvis också fel av en regering att tillämpa dödsstraff för mord. Vad gjorde Gud med den första mördaren Kain?
Kain bekände sin synd: 1 Mos 4:13  Kain sade då till HERREN: "Mitt brott är för stort för att förlåtas.
Och Herren förlät honom och lät honom leva. Och för att visa att han verkligen var förlåten satte Gud ett skyddsmärke på honom. 1 Mos 4:15  Men HERREN sade till honom: "Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dödar honom." Och HERREN satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom.

Därmed avslutar jag den här lilla genomgången och hoppas att jag har visat varför jag inte tror på en straffande Gud.

söndag 7 mars 2010

Att tolka GT (del 3)

Det finns många bud i bibeln, och ändå behövs bara ett enda eller möjligen 2 bud, nämligen älska Gud och älska din nästa, eller kortfattat ÄLSKA.
Och när jag talar om kärlek så menar jag den kärlek som beskrivs i 1 Kor 13. Den kärlek som på grekiska heter agape.
Mat 22:36-40 "Mästare, vilket är det största budet i lagen?" Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

Paulus går så långt att han säger att det räcker att älska sin nästa, men då tror jag han tar för givet att man inte kan älska sin nästa om man inte älskar Gud.
Gal 5:14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.

Varför gav Gud oss då så många bud om det hade räckt att säga "älska varandra"?
Det tror jag beror på att vi har så hårda hjärtan och är så egoistiska i oss själva så att vi inte förstår vad kärlek är. Om Gud hade sagt älska varandra så hade vi sagt "hur gör man då?".
Därför kan man säga att lagen visar rent praktiskt vad det egentligen innebär att älska sin nästa.

Om vi vill lära känna Gud så måste vi lära oss att älska. Då förblir vi i honom, och eftersom han är levande och allt som lever får sitt liv från honom så innebär det att vi förblir vid liv om vi har kärlek i oss.
1Joh 4:8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek.
1Joh 4:16 Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.

För att inte få alltför långa inlägg så tittar jag på budorden i nästa avsnitt. del4

fredag 5 mars 2010

Att tolka GT (del 2)

I första delen av den här studien visade jag två exempel på bibelställen där GT verkar säga något annat än NT.
Många tycker kanske att Gamla Testamentets Gud verkar vara en hård straffande Gud, medan Jesus i motsats till detta är den snälla förlåtande Guden. Men det tror inte jag. Jag tror att Gud var lika barmhärtig och god även på Gamla Testamentets tid som han är i Nya Testamentet.
För det första är Sonen och Fadern ett. Detta betyder att de är lika i tanke ord och handling.
Joh 10:30 Jag (Jesus) och Fadern är ett.

Dessutom har inte Jesus (Gud) förändrats utan är densamme igår, idag och imorgon.
Heb 13:8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.


Intressant att notera är att i Johannes 8:3-11 så säger Jesus (Gud) att den som är utan synd får kasta sten på äktenskapsbryterskan.
Eftersom vi har konstaterat att Gud var likadan då Mose stenade vedsamlaren i 4 Mos 15:32-36 så skulle han egentligen inte ha blivit stenad eftersom ingen av dem som stenade honom var utan synd. Vi är väl överens om att ingen människa förutom Jesus är utan synd?

När sedan alla som ville stena äktenskapsbryterskan hade gått därifrån utan att stena henne satt den ende syndfria människan kvar, nämligen Jesus.
Om nu Gud (Jesus) verkligen ville straffa henne för denna synd så skulle Jesus ha stenat henne. Han hade ju den rätten. Men han säger i stället att han inte dömer henne utan att hon ska gå sin väg och inte synda mer.

Någonting som är mycket viktigt att notera här, är vad Jesus inte säger till kvinnan.
Han säger inte att det hon gjorde var rätt.
Han säger inte att hon ska fortsätta att vara otrogen.
Genom att säga att hon inte ska synda mer så säger han att det hon gjorde faktiskt var en synd.
Så var kommer straffet in då, kanske någon frågar. Synderna ska väl straffas?
Jag tror dels att synden straffar sig själv och dels att man genom att synda med vett och vilja säger att man tillhör Satan och vill ha honom som herre, och ha hans lön som är döden.

I nästa avsnitt ska jag ta upp lite grand om de tio budorden.  del3

Att tolka GT (del 1)

Tänkte skriva en serie där jag påvisar Guds kärlek genom hela bibeln, och att buden är till för vårt eget bästa och inte något som vi måste följa av rädsla för att bli slagna och dödade av Gud.
Jonas Gardell verkar ju inte få ihop det utan tycker sig se olika gudar i bibeln, och det är han nog inte ensam om, så därför tänkte jag försöka visa att Gud är EN.
Gud är kärleksfull, god och konsekvent.

Vem är bättre på att förklara Gamla Testamentet än Gud själv.
Gud själv lät sig födas som människa och vandrade här på jorden i ca 33 år.
Låt oss lyssna till vad han hade att säga om sina egna lagar och regler.

2 Mos 35:2 Under sex dagar skall ni utföra ert arbete, men den sjunde dagen skall vara helig för er, en HERRENS sabbat för vila. Var och en som utför något arbete på den dagen skall dödas.

Mar 2:27 Och Jesus sade till dem: "Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten.


Först säger Gud att den som inte vilar på sabbaten kommer att dödas.
Jesus förklarar att sabbaten blev gjord för människan och inte tvärtom.
Det innebär att Gud har gett oss rätt att vila var sjunde dag. Det är inte en skyldighet.
Vem är det då som ska döda den som arbetar på sabbaten?

Den som inte utnyttjar sin rätt att vila var sjunde dag kommer att slita ihjäl sig och dö i förtid. Han kommer alltså att döda sig själv.
 
Har Mose förstått det här? Nej han verkar misstolka nästan allt som Gud säger.

4 Mos 15:32-36 Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen. De som ertappade honom med att samla ihop ved förde honom till Mose och Aron och hela menigheten. Då det inte var klart utsagt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar. Och HERREN sade till Mose: "Mannen skall straffas med döden. Hela menigheten skall stena honom utanför lägret." Då förde hela menigheten ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som HERREN hade befallt Mose.

Mose verkar inte fråga mannen varför han samlar ved på sabbaten, men eftersom det var "förbjudet" enligt deras tolkning av Guds ord så måste mannen ha haft en väldigt bra anledning. Kanske hade han små barn som frös i sitt tält.
Det verkar också vara så att de stenade honom samma dag, alltså på en sabbat.
Luk 6:9 Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?"

Om Mose hade ställt sig den frågan så hade han nog inte gett order om att stena mannen, men Mose verkar inte bry sig.

Då Gud vandrade omkring här på jorden hände något liknande. Och den här gången behövde de inte tolka tilltalet från Gud, för Han satt där som människa inför deras ögon och talade om vad Han egentligen menade.

Joh 8:3-11 Då kom de skriftlärda och fariseerna fram till honom med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott. De ställde henne mitt framför sig och sade: "Mästare, den här kvinnan greps på bar gärning, när hon begick äktenskapsbrott. I lagen har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?" Detta sade de för att snärja honom och ha något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och skrev med fingret på marken. När de stod kvar och frågade honom, reste han sig och sade: "Den som är utan synd må kasta första stenen på henne." Och han böjde sig ner igen och skrev på marken. När de hörde detta gick de därifrån, den ene efter den andre, de äldste först, och han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?" Hon svarade: "Nej, Herre, ingen." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!"

Observera att detta hände i det gamla förbundet före korsfästelsen. del2

söndag 14 februari 2010

En andra chans? (uppdaterad)

Har du också hört följande budskap från predikstolen?
"Vi måste få mera nöd för människor. Människor går förlorade varje dag, och om vi bara kunde ha större tro och vara frimodiga att vittna för dem så skulle många kunna räddas.
Det är alltså vårt fel att människor går förlorade eftersom vi inte har någon nöd för människor, vilket underförstått innebär att vi inte har Guds kärlek i oss."

Efter en sådan predikan känner jag mig ganska skamsen och värdelös. Jag skäms för att jag har så lite tro och är så feg så att jag inte törs vittna frimodigt om Jesus för alla i min omgivning. Jag blir nästan lite panikslagen över att så många går förlorade och tänker att jag måste ägna all min tid åt att gå omkring på gatorna och tala med människor om Jesus. Problemet är att jag får sån panik så jag blir alldeles handlingsförlamad och inte vet vad jag ska göra. Jag kan inte prestera tro, och dessutom skulle människor se mig som en hycklare om jag gick omkring och kastade ur mig en massa kristna klichéer utan att ha underlag för vad jag säger genom egen erfarenhet.

Så vart vänder jag mig då när jag blir så där villrådig och inte vet vad jag ska göra?
Jo jag vänder mig till min Herre Jesus Kristus och tänker på hur han gjorde då han vandrade här på jorden.
Som jag ser det så tog han det helt lugnt. Om det hade varit panik så hade väl Jesus kunnat flyga omkring och predikat från luften. Vem hade inte trott på Honom då?
Folk dog som flugor runt omkring Honom och fastän Han kunde väcka upp döda så lät han de flesta vara kvar i graven. Men om någon hade Guds kärlek i sig så var det väl Han?
Dessutom så promenerade Jesus för det mesta bara vägen fram, och botade bara dem som bad om det.
De var själva tvungna att ta initiativ till att bli botade, frälsta och förlåtna.

Men om Gud vill att alla ska bli frälsta, och ifall man måste bli frälst innan man dör, så förefaller det väl konstigt att Jesus tog det så lugnt?
Jag har tänkt på det här lite då och då och idag dök ett bibelord upp i huvudet på mig.
Mat 12:32 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

I den versen verkar det som om man kan få förlåtelse även i den kommande tidsåldern.
I Markus 10:30 sägs att den kommande tidsåldern inte tillhör den här världen.
Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och i den kommande tidsåldern evigt liv.
Men många menar att den kommande tidsåldern är lika med tusenårsriket.
Vad menas då med den kommande tidsåldern? Skall de döda vara med då?
Är det kanske därför det inte är någon panik? Var det kanske därför det inte var slöseri med tid av Jesus att predika för de redan döda medan Hans kropp låg begravd?
Tyvärr har jag inte läst teologi, och jag kommer inte ihåg att jag har hört någon undervisning om tidsåldrarna.
Men du som läser det här kanske har mer 'på fötterna' och en alldeles bestämd åsikt om hur det ligger till.
Ta i så fall tillfället i akt och undervisa både mig och mina läsare genom en kommentar.

P-O

lördag 30 januari 2010

Den kristna tron

Det kristna livet handlar om tro, hopp och kärlek.
Som kontrast kan man säga att ateismen ofta handlar om sex, makt och pengar.

Det finns en skillnad mellan den kristna tron och det man i dagligt tal kallar tro.
I dagligt tal betyder tro att man inte vet utan antar på mer eller mindre lösa grunder att en sak är sann.
För en del kristna kan det visserligen vara likadant med tron på Gud, särskilt om man har vuxit upp i ett kristet hem och har kristna kamrater, men ännu inte har varit med om något avgörande som får en att bli stensäker.

Man skulle kunna jämföra den kristna tron med den absoluta övertygelse de flesta har att det går en ström av elektroner genom en glödlampa när den lyser. Detta tror ju de flesta på utan att ha sett elektroner. Men de har sett kraften, ja till och med känt den om de har råkat stoppa fingrarna i kontakten.


Hebreerbrevets 11:e kapitel handlar om några som trodde, och vilka konsekvenser det fick.

Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.
Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd.
Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.
Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död.
Genom tron togs Hanok bort utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud.
Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.
I tron byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina, sedan Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.
I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.
I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte.
Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.
Genom tron fick också Sara kraft att bli mor för en avkomma fast hon var överårig. Hon litade på honom som hade gett löftet.
Därför fick också en enda man barn, talrika som stjärnorna på himlen och oräkneliga som sandkornen på havets strand, detta trots att han var så gott som död.
I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.
De som talar så visar därmed att de söker ett hemland.
Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit.
Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem.
I tron bar Abraham fram Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar han fram som offer, fastän han hade fått löftena.
Och till honom hade Gud sagt: Genom Isak skall du få dina efterkommande.
Abraham räknade med att Gud hade makt till och med att uppväcka från de döda. Därifrån fick han honom också tillbaka, bildligt talat.
I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider.
I tron välsignade den döende Jakob var och en av Josefs söner och tillbad, lutad mot änden av sin stav.
I tron påminde Josef, när han låg för döden, om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle göras med hans ben.
I tron hölls Mose efter sin födelse gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.
I tron vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas Faraos dotterson.
Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning.
Han räknade Kristi smälek som en större rikedom än Egyptens alla skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.
Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta för kungens vrede. Därför att han liksom såg den Osynlige härdade han ut.
I tron firade han påsken och beströk dörrposterna med blod, för att fördärvaren inte skulle röra vid deras förstfödda.
I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte, dränktes de.
Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar.
Genom tron undgick skökan Rahab att gå under tillsammans med dem som inte trodde, eftersom hon hade tagit emot spejarna som vänner.
Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna.
Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap,
släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten.
Kvinnor fick tillbaka sina döda genom uppståndelse. Andra torterades, och de vägrade att låta sig befrias för att få en bättre uppståndelse.
Andra utstod hån och gisselslag, ja, även bojor och fängelse.
De blev stenade, söndersågade eller dödade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, led brist, blev plågade och misshandlade.
Världen förtjänade inte att hysa dem. De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor.
Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat.
Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet.